När det inte går att sova bort

Så jag var nere i en svacka igen med mycket ångest. Energin försvann. Huvudvärk och svaghet. Men inget gick att sova bort. Kramperna i fötterna började komma tillbaka. Då insåg jag att det nog var dags för att kolla mitt HBvärde igen.
Gick till moster på fredag eftermiddag (hon är undersköterska på vårdcentralen) och mycket riktigt var det rätt ordentligt lågt igen. Var ju längesedan nu så det smög sig på utan att jag tänkte på det.
Ringde upp sköterskan på måndag morgon för att be om en järninfusion vilket jag ju vid detta laget är det som gäller.
Ringde upp sköterskan på måndag morgon för att be om en järninfusion vilket jag ju vid detta laget är det som gäller.
Efter att hon pratat med läkare så fick jag tid hos doktor redan dagen efter på förmiddagen.
Gick dit och han kollade puls och blodtryck. Beställde fler prover. Men bedömde sedan att vi inte kunde vänta på provsvar utan satte mig på järninfusion med en gång. Så gick till moster ännu en gång för att ta fler prover, sedan direkt till nästa rum för en järninfusion.
Var ju inte riktigt beredd på det men tur var hade jag mobilen med så jag kunde scrolla under tiden då det tar en stund.
Så nu är jag nypumpad med nytt järn och vi får hoppas det får upp alla värden igen. Och att jag får må bättre igen. ❤️ Ändå skönt när det är ett fysiskt fel som är anledningen, för det går ju enklare att fixa till.
Så får vi se om en omgång räcker denna gången eller om det behövs mer om en månad. Håll tummarna för mig.