Kunna stänga av?
Har inte viljat blogga för jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Vill inte gnälla. Vill inte klaga. Vill inte ha något.
Men sanningen är att jag är tudelad. En del av mig är så glad så glad. Revyn startar sakta upp, hösten är relativt varm och framförallt reser vi till England på fredag, äntligen ska vi tillbaka till Emmerdale ♡♡ Jag ser så mycket fram emot det och kroppen sprudlar över den glädjen och förväntan.
Men en del av mig är bekymrad, orolig, förtvivlad. En sidan som jag delar med min underbara make. Försöker få allt att gå runt, går mer bakåt. Försöker hitta långsiktiga lösningar för framtiden och kortsiktiga för stunden. Uttalar de sorgsna orden vi inte vill säga.
Det är svårt.
En del av mig vill bara glömma för stunden, helt få gå upp i den efterlängtade resan, men en del av mig vet att jag inte kan stänga av verkligheten. Vi måste lösa det.
