En fördel mitt i den här corona-pandemin är ändå att miljön blir bättre. Med stora städer satta i karantän så försvinner tex många koldioxdinutsläpp från bilar.. Fördelarna är många, vi mår bättre, världen mår bättre. Är det inte något vi borde fundera på?
Är det inte något vi borde ta en riktigt ordentlig funderar på?
Se så snabbt jorden svarar på att vi minskat våra utsläpp, se hur tacksamt det är att offra lite av bekvämligheten för att få så stora förändringar.

Kanske är det något att överväga att ta med er efter att alla karantäner är släppta? 
Är ni villiga att fortsätta i riktningen som går mot en bättre värld, eller är din egna bekvämlighet viktigast?

 

Hur levde ni innan pandemin? Hur lever ni nu? Hur vill ni leva sen?

 

Jag är inte någon supermiljö-hjälte eller så.. Men miljön är viktig för mig, och även hälsan hos mig och mina kära. Jag vill inte skada varken oss eller jorden.
Återvinning har alltid varit viktig för mig och jag är tacksam att jag bor i en kommun som gör den enkelt att sortera noga utan att det är krångligt eller att man måste göra onödiga resor för att ta hand om skräp. Jag försöker även minska matsvin, handlar svenskt i den mån jag kan, försöker att välja bort plast i de flesta situvationer o.s.v
Jag försöker att inte göra en massa onödiga bilresor, men sedan en tid tillbaka kör jag iallafall på ett sätt som är bättre än tidigare, jag valde att byta min bil till en som kör på gas istället, att köra fossilfritt är det bästa sättet att köra på! Är så nöjd med det, och drömmen är att lyckas byta till en elbil som jag för tillfället finner som det bästa alternativet. Dröjer troligtvis enormt länge innan det kommer kunna hända men jag hoppas att jag blir ägare till en elbil i framtiden.

 

Elen i huset kommer från sol,vind och vatten. Försöker att inte överkonsumera, försöker återbruka och försöker hjälpa till med det jag kan för andra. Flyger gör jag sällan, kanske en gång om året, hade jag själv fått välja hade jag absolut kunnat resa med tåg till övriga länder i europa när en ska på semester. 

 

Så jag försöker, vi försöker. Medvetandet börjar bli större för varje dag och jag hoppas att andra kanske kan börja ta sig en funderare nu när de ändå sitter fast hemma och inte kommer någonstans.

Hur lever du?

Världen är vårt ansvar. Vad vill vi ge våra barn? Hur ska våra barnbarn kunna bruka en jord som vi förstört?