Dagens planering som bestod av att undvika ett mental brakedown blev istället att våga besöka tandläkaren. Hela natten värkte en trasig tand och när det var morgon fanns det inget annat att göra än att ringa och få en akuttid.

Med min rädsla så är det inte det lättaste. Med med stöd av finaste maken så gick jag dit och fick den härliga dommen att tanden måste rotfyllas eller dras ut. Detsamma gäller tanden bredvid.

Jag kan inte vara utan tänder så rotfyllning får det bli... Så där satt jag, blev bedövad i tre omgångar för att det inte skulle göra ont, kramp i kroppen och ångest som får fingrarna att skaka. Men jag fixade det. Gick där ifrån några tusen kronor fattigare och en tunga som jämt fastnade mellan tänderna när jag försökte prata.

Alla vet bättre än att tro att det är fixat på en timme, nejnej, om en vecka ska jag dit igen. Andra tanden ska undersökas och sedan besluta om den ska lagas eller också rotfyllas. Sedan rotfyllning. Sen är det klart. Bara att bita i det sura äpplet (fast inte på den sidan tanden sitter) och fixa det. Och betala det. Får väl vara julklappen till mig själv i år! God jul - här får du en rotfyllning! Kan väl fungera??

Man vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta. Men för tillfället känns det bättre och jag hoppas det håller sig bra fram tills det är dags att fortsätta behandlingen. Tandvärk är så fruktansvärt.