Så igår hade lillebror varit lite slö i magen. På kvällen följde han inte alls sitt mönster så vi åkte in till Helsingborgs sjukhus för en liten check up. För en gångs skull fick Valentino haka på (vilket han aldrig brukar) då det brukar vara rätt snabbt besök.

Fick komma in direkt och ctg-kurva togs som såg bra ut. Läkaren kom och tittade med ultraljud och även om hon tyckte allt såg bra ut, inklusive tillväxten, så höll hon med om att det var lite lite rörelser trots en massa "puffande" under ultraljudet, så hon ville att jag skulle stanna kvar över natten för vidare observation bara för att vara säker.

Blev så förvånad och såklart ville jag göra vad som var bäst för lillebror. Men ville inte heller vara själv, men barn får inte vara på deras prenatala avdelning vilket såklart ställde till det. Fick lite ångest innan det hela löste sig som så att Leah snällt ställde upp och körde ända till hgb och hämtade en trött Valentino och lämnade honom hos mamma.

Sen kunde jag läggas in och Robin kunde finnas där som stöd ❤️

Blev en lååååång natt för mig som såklart inte kunde sova. Men personalen var jättefin och jag tog flera ctg kurvor under natten och tidig morgon.

På morgonkvisten kunde jag faktiskt registrera fler rörelser från lillebror igen och då tyckte läkaren att eftersom alla test var bra och alla kurvorna jättefina så kunde vi nu få åka hem. Men att vi bara skulle komma tillbaka igen om det är så att rörelserna minskar igen. Kändes så skönt att bli tagens allvar, och det var fint att de själva ville vara så noggranna och följa upp det hela.

Nu åker vi lättade hemåt, jag längtar efter en tupplur i en bekvämare säng 😂 

Tack igen Leah för att du ställde upp och hämtade Tino ❤️ och tack mamma för att han kunde sova där i natt ❤️

Det känns tryggt att veta att man har ett så fint säkerhetsnät runt sig när saker händer!